Plåsterprinsessan kurerar!
Det var som vanligt mannen som gjort illa sig, skurit sig när han mekade med bilen. Han hade själv försökt tejpa ihop såret med eltejp vadderat med en bit kaffefilter. Men nejnejnej, det går icke för sig. Plåsterprinsessan kom som en räddande ängel och kurerade fingret!
Just nu är mannen på väg till kiosken...jag fnissar lite för mig själv när jag jag tänker på att han alldeles säkert glömt bort vad han har för gulligt plåster på fingret... *s*
Macho macho man.... :D
Osis! Men kolla här: http://www.hastmannen.com/
Jag lovar att det tar emot lite och är ganska jobbigt, men det går att skicka vidare. ;) Jag skickar dem ju till ngn som antagligen inte har någon familj eller några vänner. Någon som förhoppningsvis kommer krama dem oftare än vad jag gör numera. Då känns det rätt ok faktiskt. :) Och alternativet vore att drunkna i gosedjur! Jag lovar, jag har haft sällskap av en del mjuka kompisar under åren och min mamma hade väldigt svårt för att sluta skaffa nya åt mig (även om hon paradoxalt nog även är den som uppmuntrat mig att skicka vidare). Men jag behåller ett litet gäng, de jag haft längst, nött mest på eller som har ngt annat typ av affektionsvärde (även om alla såklart är lika mycket värda!) så helt goselös blir jag inte. Tillochmed min mamma har sparat några från sin barndom.
Madrömmen vore ju en eldsvåda, så att alla kära man samlat på sig bara gick upp i rök.. uuuh, hemska tanke! :(
Men jag har tendenser att överdriva lite, trots allt, som när jag letade och letade efter en mjukis-enhörning: när jag till slut hittade ett ställe som sålde sådana så köpte jag tre på en gång! I tre olika färger eftersom jag inte kunde bestämma mig. :P Och sen köpte jag en till.. och en till.. och sen en sjätte. Pinsamt värre. En rosa, en lila, en blå, en mintgrön och två vita. Och stora är de så jag har tyvärr inte plats för dem. Så de får åka till Vitryssland (eller liknande ställe) framöver.
Sen är jag känd (åtminstone bland bekanta) för att vara helt manisk när det gäller att samla på mig saker (varesig det gäller möblemang, HK, gosedjur, smycken eller vadsom) för att sedan göra mig av med allt. Får lite lätt panik varje gång jag upptäcker att sakerna äger mig istället för tvärtom.. då MÅSTE jag göra mig av med dem! Blir nipprig annars.
Men jag tröstar mig med att alla gosedjur jag någonsin levt med stannar kvar i hjärta och själ. :)
Jag är hopplöst sentimental.
Kram och natti på dig, knasbarn. ;)
Haha, manligt!
Mhm, samma här. Människor är oftast falska, alla andra djur är ärliga. Hade jag haft råd så hade jag sponsrat alla möjliga organisationer som Rädda Barnen, Greenpeace, Sida, Unicef osv. Men eftersom jag har kass ekonomi i nuläget fick jag välja en organisation och då blev det WWF. Är tigerfadder och apfadder. Önskar jag hade råd med pandor, späckhuggare och isbjörnar också.. ngt att sträva efter dock.
Och mina 6 enhörningar är visserligen inte gigantiska (runt 30-40 cm kanske?) men de är 6 stycken och tar en del plats. :/ Fast jättefina. Vill du ha en av dem? :)
