Mumari.se ❤ Foton

Jag såg på tv4-nyheterna om en pojke som brutit benet och läkarna missade det, det står även om det i Aftonbladet här.

När Alfred var liten hände nästan samma sak.

Det var någon månad innan Alfred skulle fylla ett år. På morgonen när han vaknade var han allmänt gnällig, det blev bara värre under dagen och tillslut så grinade han hela tiden och kräktes. Jag ringde vårdcentralen och fick komma ner på en gång.
När jag bytte blöja på honom och klädde på honom för att åka märkte jag att han grinade extra mycket när jag rörde benet.

Väl på vårdcentralen förklarade jag att Alfred varit väldigt ledsen hela dan utan synbar anledning och att han verkade ha ont i benet.
Alfred var väldigt blyg för läkaren och grinade hela tiden. Läkaren sa att det säkert var ett virus, det var fredag eftermiddag och labbet var stängt, vi skulle ge alvedon och komma tillbaka på måndag för att lämna prover.

Jag påpekade att Alfred skrek mera när man rörde ena benet, läkaren menade att Alfred inte slutade skrika när han släppte benet så då kunde det inte vara något fel där.

Så vi blev hemskickade med diagnosen "hönsmamma" och ordination alvedon.
Väl hemma igen igen såg vi att Alfreds ben började bli mörkt, åt det blåsvarta hållet.
Raka vägen till barnakuten i Uppsala istället. Alfred blev röntgad, men jag hade faktiskt inte en tanke på att benet kunde vara brutet, ungen hade ju inte ens lärt sig gå!

När barnläkaren kom och berättade att benet var av och undrade vad som hade hänt satt jag som ett frågetecken. Han hade inte ramlat vad jag visste. Jag kände mig så dum som inte hade en aning om hur mitt barn hade kunnat bryta benet!

Samma läkare hade två veckor tidigare sett ett nästan identiskt benbrott på en bebis, den bebisen hade fastnat i spjälorna i spjälsängen. Troligtvis hade Alfred också gjort det.
Alfred blev gipsad från ljumsken ner till tårna, gipset var böjt både efter knät och foten.

En vecka senare vaknar Alfred tidigt i sin säng en morgon. Jag går nyvaken dit för att ta upp honom....
Någonting ser fruktansvärt fel ut...jag gnuggar mig i ögonen.....räknar ....en..två........tre..
..räknar en gång till...
Herregud, ungen har tre ben!
Jag var nog inte vaken riktigt för jag gick och hämtade telefonen för att ringa till Alfreds farmor för att hon ska bekräfta för mig om jag är vaken eller inte.
Enigt henne är jag vaken så jag lägger på luren och ringer till sjukhuset istället.
Alfred har på något vis tappat hela gipset, det ligger så fint brevid hans ben i sängen, det ser faktiskt ganska groteskt ut, som ett lösben!
Vi tar taxi till sjukhuset, sjukhusfolk glor på mig när jag drar Alfred i sulkyn genom korridorerna med ett "lösben" under armen.
Enligt läkarna borde det ha varit omöjligt att gipset skulle halka av, det var ju så format efter lederna!
Alfred fick ett nytt gips och var helt återställd efter några veckor.
Läkaren på vår vårdcentral anmälde jag men hörde inget vidare om det sen.

Man hör allt för ofta om läkarslarv, speciellt med barn....