Mumari.se ❤ Foton

Jo just det, der blev som en liten julafton till för loke när pappa kom hem från sjukhuset. Han fick ju en slags hjullastare av oss på julafton, men den var så dålig kvalitet på att den gick sönder bara man tog i den!
Mannen har tyckt så synd om Loke för det så han köpte en ny och bättre hjullastare innan han kom hem idag! Inslagen och allt :o)
Lokes lycka blev total när han även fick leka med mannens egna samling av modelltraktorer. Men jag fick passa på att ställa undan dom nu när Loke sover middag....man ska visst vara rädd om dom...

Mannen hann förresten in på Karlströms motor också för att köpa en ny fotpinne till sin cross, den gick ju sönder när han körde igår. Till sin förtjusning hittade han även KTM-nappar till Loke! Så klart att Loke måste ha nappar med samma märke som pappas motorcykel!
Men trots överdrivna hyllningar av napparna så vägrar Loke ha dom, han gick med på att prova, men thats it.

Loke är istället bergsäker på att napparna ska sitta i pappas mun...
-motorcykelnappar till motorcykelpappa, klart som korvspad!

Glöm inte min granutmaning! :o)

Jag blir lite orolig över Lokes syn på sig själv....
Varenda gång Marabous Amigo-reklam visas på TV så kommer Loke springandes:
-Mamma! Titta!!! Loke! *pekar på sombrerogubben*
Jag har försökt skoja bort det och frågar Loke om det verkligen är Loke på tv:en, Loke hävdar då bestämt att det är det.
Det måste vara jobbigt att gå runt och tro att man har en gigantisk mustasch när man bara är 2 år!



Jag borde kanske sätta upp en spegel i Lokes höjd, så han liksom blir säker och trygg med sin identitet redan från början!

Jag vet inte vad som har hänt med Lokes ben. Det måste ha blivit något major fel...
Dom har fungerat alldeles utmärkt tidigare, dom har till och med varit fruktanslöst snabba, särskilt när det gäller att rymma i affärer.
Men nu för tiden tycks dom ha tappat sin forna glans, dom vill inte gå dit Loke vill.
Men Loke-liten låter sig inte stoppas av det han!
Smart som han är så ser han till att transportera sig till önskad destination ändå. Han tar sig bara till Taxi Mumari, klättrar upp till sätet och klamrar sig fast likt en liten apunge som håller i mammans päls.
Sen pekar han, drar i Taxi Mumari och tjatar sig till hans planerade mål....
Han betalar med ett artigt:
-TACK! Micket.
Taxi Mumari börjar känna sig något ramsned, även efter att Loke-liten är avsläppt så rör sig Taxi Mumari som om hon hade ett barn applicerat på höften.
Om Loke är bortskämd?
*funderar*
....nja...jo...lite då...

....vi har haft en del problem med Lokes nattsömn ett tag, inga extrema problem, men han sover oroligt titt som tätt och har separationsångest...
När vi handlade mat idag skummade mina ögon igenom barnmatshyllan, en liten burk där verkade ha en nästan magisk dragningskraft.
Jag tog ner burken mina ögon fastnat vid....... "God Natt-gröt"!
Perfekt! Det måste ha varit meningen att jag skulle köpa den eftersom jag bara såg den bland hundra andra, tänkte jag och la den i korgen.
Nöjd med köpet och förväntansfull över eventuella gröteffekter tog jag fram den magiska burken för en stund sedan.
Jag läste den pyttelilla texten på etiketten till burken.......och insåg att jag skulle ha läst ordentligt i affären istället....
Gröten var visst från 4 månader och lägger jag ihop ett och ett så förstår jag att tanken är att spädbarn ska hålla sig mätta längre inför natten.....
Jag som blev alldeles förtrollad av "God Natt-gröten".
Dessutom innehöll den grönsaker! Grönsaksgröt! Hur gott låter det? Och hur kunde jag missa all denna information i affären?

Loke fick ändå äta gröten, han tyckte att den var mycket god och ville bli matad med traktor-och-flygplans-brummar-skeden.

-Jag väntar fortfarande på effekten....

Nu ska vi snart krypa ner i sängen och kolla på film, efter natten som varit med skällande hundar behöver jag ta igen lite sömn....

Jag ska passa på och tacka för era kommentarer som lyser upp min blogg! Utan dom skulle inte bloggen vara densamma, jag har haft svårt att hinna med att svara på alla men ni ska veta att det är ni som gör mitt liv värt att skriva om!

Jodå, det gick bra igår på julfesten, när vi väl kommit iväg.....
Så här i efterhand kan jag erkänna att mitt projekt som jag drog igång innan vi skulle åka kanske inte var det smartaste......
Loke-liten hade nämligen fått något oidentifierat kladd i håret som inte gick att tvätta bort, kan det ha varit tuggummi?
Jag har hört att om tuggummi fastnar på något så kan man enkelt få bort det om man lägger föremålet i frysen en stund, men eftersom jag tack och lov inte betraktar Loke som ett föremål så valde jag istället klippning.
Loke tyckte först att det var mycket skojigt att bli klippt, dessvärre tröttnade han fort, trots pepparkakor och russin och första parkett på en stol framför tv:n......
Inte så mycket att välja på, tiden rann iväg, bara att stoppa ungen i duschen och tvätta hans fläckvis klippta hår..... för att kompensera de oklippta testarna fick jag fixa hans frisyr med hårgele.
Loke hjälpte glatt till att kladda i gele tills han såg ut som en singelkarl i fyrtioårskrisen...

Väl framme på julfesten gick allt mycket fort, Luciatåg, julklappsutdelning och fika, det blev ingen fikakorg för vår del utan en traditionell plastkasse. Jag upptäckte att min korg inte alls var konstruerad som en fikakorg bör vara med ett handtag över hela, den hade två handtag, ett på vardera sida.
Det graciösa över en romantisk fikakorg försvinner liksom då och det ser mer ut som man kånkar på en drickaback eller nåt liknande.

Ikväll är det dags igen, dotterns klass ska ha julfest och hon ska vara Lucia! Men idag kanske det går på ren rutin eftersom jag tränade på julfestligheter igår ;o)

Ibland känner man att man verkligen behöver lite extra energi till att orka med något så simpelt som den vanliga vardagen!
Hur gör alla supermammor® som alltid har ett leende på läpparna no matter what?
Eller är det bara en fasad?
Då och då halkar man in på bloggar skrivna av såna där lyckliga mammor som alltid använder sig av uttryck som "fabulous", "ljuvligt", "underbart".
....man verkligen ser framför sig hur dessa fab-super-mamas leende byter ljuvligt läckande blöjor fulla av klet. Samtidigt talar dom med en underbart len röst om för de andra barnen att mamma ska göra fabulous delicious snittar till deras gorgeous picnic och äppelbitar klyftade i superläckra former fastsatta på tandpetare med pappersparasoll.

Med ett drömlikt leende dammsuger såna mammor sitt vita hem med en snygg rosa dammsugare, inte för att det behövs (för raggiga byrackor är bara något som finns i skrönor och finns där en riktig hund så är den i alla fall pälslös och går endast ut iförd galoscher) utan för att hon vet att hon ser så jäkla snygg och fräsch ut när hon står där med den rosa dammsugaren och håret uppsatt i en medvetet chic och slarvig knut.
Det vita är alltid vitt och doftar rosor och barnen är alltid rena och bråkar endast på ett gulligt sätt som framkallar leenden på vem som helst, till och med Leif GW Persson skulle le på ett übergulligt sätt om han såg dom!
Barnen kallas per automatik för Prinsessan, Hjärtat, Prinsen, Snuffipupp och Gullidutt.

Lyckliga, lyckliga dom......mmmm *ler*...

BULLSHIT!
Jag går inte på det!! .....fast jag skulle gärna vilja ha en rosa dammsugare....och ett par blingade klädnypor att strama upp mitt morgontrötta ansikte med.....fabulous.....

....bara avundsjuk?
-Nä....faktiskt inte....

Läs även andra bloggares åsikter om fabulous, lycklig, gulligt, underbart, mamma, mammor, mammablogg, prinsessa, hjärta, Leif GW Persson, rosa, dammsugare



HÄR kan du tävla om en unik bloggdesign!

....jag som var helt säker på att det hette handburgare för att man äter den med händerna....

Jag berättade för mannen hur till sig Loke blev när jag knäppte kort på Ellen i hennes nya hårfärg. Loke fick då väldigt bråttom att leta rätt på sin tomtepyjamas, han visade den för Ellen och sa "hoppa-hoppa!"
Han kom alltså ihåg att jag knäppte kort på Ellen förra veckan tillsammans med Loke själv i tomtepyjamas och båda ungarna hoppade som tokar.

Medan jag berättar det för mannen så snappar Loke upp vad vi pratar om. Han blir glad och fyller i med sitt bäbisspråk:
-Ja!! Tompen Loke! tjoar han.
-Ja, kommer du ihåg det Loke? daltar jag med barnslig röst.
Loke fortsätter:
-Å byschor! Mamma! Byschor! Hoppa! Enlen! ["och byxor mamma byxor hoppa Ellen"]
-Ja lilla gubben, vad duktig du är på att komma ihåg! ropar jag glatt.
-...mamma....meeechen?
-Vad sa du lilla Loke? undrar jag med fortfarande barnslig röst.
-MEEEECHEEEN mamma. Meeesheen!
-Jaa, men visst lilla gubben! *ler stort och nickar*

Jag vänder mig mot mannen igen....:
-Vad säger han egentligen?
-....ingen aning.....

När jag tänker efter så är det nog inte bara Loke jag svarar utan att egentligen veta vad jag svarar på....

Nu när jag skrev det fattade jag plötsligt vad "meeecheen" var för något, det måste ju såklart vara mössan!

Jag får väl säga godmorgon nu då, jag hann inte skriva något i morse!
Vi åkte iväg till mannens bror för att dom skulle hålla på och fixa och laga vår cheva.
Under tiden lekte barnen med sina kusiner/plastkusiner. Loke är väldigt skeptisk till hans yngsta kusin Vendela som fyller 1 år strax före jul!
Översta kortet på Vendela blev jag alldeles kär i! Vilken blick! Vissa kort känner man på en gång att dom bara känns rätt!

Loke bjuder kusin Vendela på mandarin i farmors knä.

När bilen var fixad åkte vi en sväng till Karlssons i Morgongåva. Jag letar febrilt efter en cool plastgran!
Någon som vet var man kan köpa en svart eller möjligen vit plastgran??
Trots mannens protester så vill jag ha en plastgran i år, jag trött på hemjagade barrande gran-granar!
Vem är det som dammsuger här hemma egentligen?

Nu ska jag fixa lite foton jag tagit med min Lensbaby och lägga upp, möjligtvis har jag lyckats få något enstaka "bra" foto!

Många funderar nog på hur man kan bli utmattad av att bara vara hemma med sina barn..... JAG LOVAR ATT MAN KAN DET!!!
Alla helvetes makter måste ha brakat lös idag. Loke har varit högt och lågt, arg och sur hela dagen!
Han har gått lös inne på toaletten, provat spola ner diverse saker, han har länsat skafferiet och matat lyckliga hundar, han har lekt med mitt smink och målat sig själv med mitt läppstift i ansiktet.
Ungen såg ut som om han skulle ha ramlat med en cykel och glidit med ansiktet mot asfalten.
Jag har haft fullt sjå att roa honom med sakerna han får leka med.
Först nu sover han, på tok för sent för att sova middag! Jag vet att jag måste väcka honom, men jag kan ärligen erkänna att jag faktiskt njuter av några minuters lugn och ro och tystnad.......
*oups* ....där kom det dåliga mammasamvetet genast fram.....

Är det nu man kan säga att han gör skäl för sitt namn?
"Loke är vacker till utseendet, men uppträder ibland som ondskan personifierad och slugast av alla jättar; han är nästan lika psykologiskt komplicerad som Oden bland gudarna. Då han dessutom kan förvandla sig till vad han vill och ändra både gestalt och kön, är han dramatiskt tacksam, så det är inte så konstigt att han, Tor och Oden är de tre vanligaste huvudpersonerna i den nordiska mytologin."

Läs även andra bloggares åsikter om Loke, asatro, gud, gudar, asar, helvetet, läppstift, mamma, nordiska, mytologin, Tor, Oden,

Efter mannens läkarbesök åkte vi till Valbo för att handla lite. Mest tråkiga matiga saker.

Men jag passade också på att handla luciakläder till barnen. Ellen ska vara Lucia i sin klass så hon fick ett nytt Lucialinne med ett rött band till, Alfred ska vara tomtenisse så han fick en nissedräkt.
Vilket luciatåg Loke ska vara med i vet jag inte riktigt än, men han fick en velouroverall i tomtestil.
Till Ellen köpte jag också en finklänning som hon kan ha på skolans julfest och på julafton.

Givetvis skulle de prova kläderna på en gång när vi kom hem, eller i allafall två av dem, den tredje tomtenissen somnade i bilen och gick upp och la sig på en gång.

Nu är det snart sängen som gäller, med Scrubs på dvd såklart....
-Snacka om beroendeframkallande serie!

Det är tyvärr inte riktigt så att jag har sovit tills nu, hur underbart det än hade varit......
Först var det strul så jag inte kunde logga in på blogg.se och sen hade jag inte tid att skriva, jag har tröstat och försökt underhålla en rabiat galen Loke....
Igårkväll var Loke nämligen ute och plöjde med sin far, i två timmar satt han lyrisk i traktorn, man hade kunnat tro att ungen utsatts för någon form av strålning för det lös verkligen om honom när han kom in!
I morse så tog han det som en självklarhet att han skulle få åka ut och plöja igen så när mannen skulle åka och jobba klädde loke på sig och tänkte följa med, iförd blöja, mössa och en gummistövel.
När han insåg att så inte var fallet utbröt tredje världskriget här hemma....tårarna sprutade, Loke slogs och sparkade på allt som kom i hans närhet......
Nu är han äntligen lugn igen......

Loke har för första gången aldeles själv byggt en legosak! Eller megablocks om man ska vara petnoga.

Han byggde ihop sin kreation och kom stolt och visade mig och talade om vad det var:
-Gllschiack-jack mamma! *lycklig*
-Ja! Vad duktig du är Loke! Har du byggt en tröska!
-Jjjeees! *armen uppåt sträck*

Jo, det är faktiskt så att "gllschiack-jack" betyder just tröska för Loke. Han är dessutom begåvad och använder sig av engelska ord för att uttrycka sin glägje!

Jag tycker det var ett mycket påhittigt sätt att bygga en tröska på, några legobitar och en kam!

I natt har jag fåt sova brevid en mycket väldoftande bebis.
Innan vi gick och la oss igår smorde jag in Loke, eller ja, först fick han tag i min MoringaBodybutter och smorde in sig själv, så det var bara att ta över och fortsätta :o)
Jag masserade hela hans lilla kropp och han låg och bara njöt. Han ville aldrig att jag skulle sluta!
Moringa luktar så gott också!
Loke lyckades dessutom fixa sin frisyr med lite bodybutter, så nu set han ut som en liten punkare. Hans lockar har äntligen börjat växa ut sen jag klippte honom, jag kommer ihåg hur jag nästan grät när jag var tvungen att kapa hans korkskruvar!


Läs även andra bloggares åsikter om spa, Loke, bodybutter, moringa, body shop, punkare

Det är ju första advent idag också vilket jag nästan glömde bort när jag var så självupptagen och tänkte på tidningsartikeln.
Vi har tänt ljus på morgonen och fikat med lussebulle och pepparkakor. Eftersom jag blir psykiskt magsjuk så fort någon i min närhet är magsjuk så var jag inte särskilt sugen på fika.
Stackars Loke, han förstår inte att han ska kräkas och springer hysteriskt runt och grinar i stället. Jag springer lika hysteriskt efter honom med en hink. Hinkträningen går inte särskilt bra, sist klättrade Loke upp på Alfreds skrivbordsstol och kräktes på Alfreds skrivbord, rätt över en teckning av familjen som Alfred just ritat.
Jag kunde inte låta bli att tänka på Alfreds rim när han var liten och magsjuk som jag skrev om här om dagen; "Mår illa rimmar på gorilla..."
Nu sover Loke-liten och jag har genomsökt skafferiet efter vitpepparkorn, tack och lov så hade vi det! Jag tog tio korn, mannen fick tjugo, han är ju i alla fall dubbelt så stor som mig! De övriga två barnen och hundarna ville inte ha ett endaste litet korn....suit your self.....

Hahaha, jag var inne på min vän Mias blogg och läste om hennes son som rimmar. Jag blev så full i skratt för jag kom att tänka på att min son Alfred hade en period när han försökte rimma på allt!
En morgon skulle jag skjutsa honom den drygt 7 kilometer långa väägen till dagis. Alfred kan ha varit i 4-5 årsåldern.
Han var ovanligt tyst bak i bilen.... när vi kommit fram till samhället och bara hade en liten bit kvar till dagis säger han alldeles vit i ansiktet att han mår illa och måste kräkas....
Jag stannar på första bästa plats och hjälper honom ur bilen.
Medans han står där ute och väntar på det som komma skall säger han till mig med grötig röst:
-...mamma....mår illa rimmar på gorilla..... *ulk-splash*



Det var ju synd om Alfred som mådde så dåligt, men jag kunde inte låta bli att skratta till!

Bäst att passa på att uppskatta snön medan den ännu finns kvar! Just nu singlar stora snöflingor sakta ner från himlen.
Jag och Ellen har varit ute och försökt lära Loke att gå i snön vilket inte är det lättaste! När han har vintermunderingen på är det som om hans små ben krymper till hälften!
Hundarna däremot har inga problem att springa runt så snön bara yr! Dom blir som galna!
Vi hann inte vara ute särskilt länge, efter ett tag blev Loke stel som en pinne, ansiktet blev förvridet och mörkrött.......
...kaaaaaBUMP!
Det var den blöjan det....
Det måste vara en oskriven regel för blöjbarn att alltid föröka åstadkomma något liknande när ytterkläderna är på.
Loke blev tydligen trött av att pulsa runt i snön, han somnade när jag bytte blöja på honom så det var bara att bädda ner honom i soffan!


Vackra dotter...

Förresten får ni väl komma igen nu och tipsa om läsvärda bloggar i inlägget under!

Vissa har det bra....... som bara kan ligga och fläka ut sig helt obekymrat i fotöljen.....

Vissa slipper också föra vilda diskussioner med tvååringar om datoranvändande och ålder.

Försök att förklara för en tvååring vilka knappar man får trycka på och vilka man absolut inte får trycka på på datorn! Loke har blivit mer eller mindre besatt av barnens dator. Jag lät honom spela något lastbilsspel på spelo.se för en stund sedan. Jag visade noga att han bara fick trycka på piltangenterna.
"-Jaaa!" säger Loke med en röst som talar om att han redan visste hur man gjorde, faktiskt!
Så fort jag går och sätter mig så trycker Loke på tusenmiljarders andra knappar igen och får upp startmenyer och gud vet vad.
Jag tar om proceduren med piltangenterna med honom, Loke svarar allvarligt "-Jaa..." när jag frågar om han lovar att bara trycka på pilarna...... misstänksamt tar jag min standardfråga också:
"-Vet du vad du svarar på nu Loke?"
"-...neeeej....." svarar Loke eftertänksamt......
Jag hade det på känn faktiskt!

God Morgon på er! Idag ska jag fortsätta att fixa med barnens dator!
-Eller så ska jag göra som Dumper.....bara slänga mig i en fotölj och sooooova....

Tjihoo! Sovmorgon, till halv sju, *underbart*.....
Jag har haft rejäl bloggtorka och känt mig ungefär lika trist som det regnleriga vädret ute.
Jag satt och kollade igenom mina gamla blogginlägg igår kväll. Jag hittade ett par filmklipp på LOke när han var liten, shit vad fort tiden går! Titta här så liten han var!

Angående Loke så har jag och maken mer eller mindre ångest just nu....
Över helgen måste vi bestämma om han ska börja på dagis i vår.
Det känns som att hela omgivningen tycker att han borde börja på dagis liksom bara för att. Jag har dagisplats om jag vill åt honom. Men jag kommer med största sannorlikhet att vara hemma i vår.
Ibland känns det nästan som man är en dålig mamma som inte väljer att ha honom på dagis. Berättar jag för folk om någon liten småsak som kan vara jobbigt med Loke så får jag alltid höra att det blir bättre när han börjar på dagis.....det kommer bli nyttigt för honom med dagis.....och för mig....och bla-bla-bla.

Men vi vill inte sätta honom på dagis egentligen, inte än! Han är bara två år ännu och det funkar hur bra som helst att ha honom hemma.
Så varför överväger jag ens dagis? ...för att det känns som det är min skyldighet....