Mumari vs Björk?


Ända sen jag var i yngre tonåren har jag fått höra att jag är lite lik sångerskan Björk.

Jag är aldrig säker på om jag ska tolka det positivt eller inte....
Senast här om dagen skrev bloggaren Gurudas att jag liknar henne.

Det var faktiskt ett tag sen jag fick höra det sist så jag trodde att jag kanske hade vuxit ifrån Björklooken.....alternativt att jag blivit säkrare på att noppa ögonbrynen :D

Tog ett par kort och jämförde, där jag i alla fall har ansiktet i liknande vinkel som Björk.......

Det kanske är svårt att se likheter själv, men jag ser inte särskilt många!

Gör ni?














Fortsätt och tipsa om läsvärda bloggar i inlägget en bit under!




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Har du nån tatuering?


Har man en gång gjort en tatuering så får man garanterat mersmak, i alla fall jag!
Sitter och slötittar på Miami Ink och genast kommer suget efter en till tatuering......
Kanske man kan önska sig en tatuering i julklapp?
Har jag tur så tycker tomten att jag varit så pass snäll att jag åtminståne kan få ett ark med gnuggistatueringar ;o)

Har ni någon tatuering? I så fall vad då för något?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Ska den vara rak eller böjd?

".....ska en sådan vara välformad, praktiskt taget rak och minst 30 centimeter lång."

Ja, vad tycker ni? Stämmer det? Det är tydligen så intressant så att det ägnas en artikel om det i aftonbladet.
Själv har jag svårt att hålla fingrarna borta från de som är lite udda eller roliga till formen.
Får jag syn på en sån kan lätt bli som den här gången när jag handlade :D

Har ni några åsikter i "Gurkdebatten"? ;o)

Hur ska er gurka se ut?

Vem är du?


♥ Som läser här just nu?

♥ Ålder?

♥ Varför läser du här?

♥ Känner du mig?

♥ Har du en egen blogg?

♥ Vilka andra bloggar läser du?

♥ Hur hittade du hit?

♥ Hur ofta läser du här?

♥ Är du blond, brunett eller rödhårig?




Kära Dagbok...

Jag har tagit fram en pappkasse full med gamla dagböcker. Jag har skrivit dagbok nästan hela mitt liv. Tyvärr verkar inte alla finnas kvar, de jag hittade nu är från när jag var en tvättäkta och pinsam fjårtis. Faktum är att jag fortfarande blir röd i ansiktet och skäms när jag läser alla pinsamheter jag har skrivit. Man får liksom tillbaka den där känslan man hade då när man skrev!

Skrev ni dagbok förrut och har ni dagböckerna kvar?


När jag läser i mina gamla dagböcker så inser jag att det inte är så tokigt att åldras.... jag vill inte ha mina ungdomsår tillbaka (utom möjligen min slanka figur), för inget i världen skulle jag byta mitt lugna familjeliv mot tonårstidens olycka, ångest och osäkerhet!

Nu föll min åldersnoja i ett platt fall...utan något mjukt att landa på....men den reser sig snart upp igen ska ni se och borstar av sig....

fnul

Svar på "Fråga Mumari"

1. ÅR du bonde och hur blev du då det? Infödd, ingift...
Svar
: Jag vet inte om jag kan kalla mig bonde, jag är inte uppväxt på bondgård och inte min man heller. Vi har för närvarande några Highland Cattle som betesdjur. Vi har haft mjölkraskalvar och odlat lite spannmål.

2. Vilken är din skostorlek?
Svar
: 35-36-37, olika på olika skor ;o)'

3. Har du några fobier??
Svar
: Jupp, en del mer eller mindre betydande fobier: Höjdskräck, spindlar och ormar, fötter, en viss social fobi....

4. Har du nånsin spelat ett instrument? Av fri vilja alltså..inte obligatoriska blockflöjten i skolan.
Svar
: Haha, jag har spelat blockflöjt och piano, men jag är så omusikalisk så det blev mest synd om omgivningen!

5. Vad djup är en meter?
Svar
: 1 meter är ungefär lika djup som en Mumari på höjden gånger två minus två tredjedelar;o)

6. Varför kallar du dig Mumarie?
Svar
: Jag började kalla mig Mumari när jag blev en av vinnarna i Spotlifes bloggtävling och var tvungen att hitta på ett domännamn och namn på bloggen. Då fick det bli Mumari :o)

7. Hur var det på bloggfesten, kände du dig hemma bland alla storbloggare? Vem respektive av alla bloggare gillade du mest respektive fick sämst uppfattning om,eller som kanske rent utav störde dig på?
Svar:
Jag kan tyvärr inte säga att det var "roligt" på bloggfesten, det var alldeles för trångt och tyvärr upplevde jag en rätt kylig stämning med vassa granskande blickar bloggare emellan. På grund av trängseln så kunde man knappt föra ett samtal med någon annan. Jag pratade med Bloggkommentatorerna, Lina-Liten-Frö och lite med Blondinbella.
Kenza som vann åretsblogg var väl den jag spontant störde mig på, omogen, barnslig och otacksam.

8. Dina kossor? kan man äta dom? har du slaktat nån och käkat?
Svar:
Man kan äta dom, det ska tydligen vara en rätt speciell smak på Highland. Vi har aldrig slaktat ågon så jag har aldrig smakat.

9: Vad heter dina kor?
Svar:
Eugene, Lina och Dalina, korna och kvigorna har samma namn.

1o. Vad tycker du om bristen på politiskt ställningstagande i den samtida konsten?
Svar:
Haha, den bristen är nog bra, jag är skrämmande ointresserad av politik!

11. Varför står kor alltid vända åt samma håll när de betar?
Svar:
Gör dom? Inte mina, men det kanske är skillnad på mjölkkor?

12. Antar att du är mammaledig nu men vad har du för planer på livet när Loke blir större?
Svar:
Jag kommer förhoppningsvis fortsätta jobba hemma på gården, inom kort kommer det fler och nya djur hit av mjölkras.

13. Jag har faktiskt en liten fråga till dej, och det är vad du har för kamera (är i och för sej redan ganska säker på att det är en Canon 450D eftersom du har sån där fjärrkontroll... :-) Eller?) - samt vad du har för objektiv till den?
Svar:
Jag har faktiskt en Nikon D40, det finns fjärrisar till den med ;o) Jag har ett kitobjektiv 18-55 och ett sigma telezoom 70-300.

14. Varför steker du ferdiga plättar ? ;)
Svar:
För att jag är rätt lat...... ;o)

15. Om jag har fattat rätt så har Ellen Och Alfred en annan pappa? Vart finns han ? Hur ofta ses dom ?
Svar:
Ja, de har en annan pappa. Han bor i Stockholm och träffar dem inte så ofta, sporadiskt....... jag har ensam vårdnad.

16:  Vad har du jobbat som eller har du jobb?.
Svar:
Jag har jobbat på ett korttidsboende för handikappade barn, jag har jobbat på hemtjänsten, som elevassistent och fritidsfröken.

17: Ska ni ha flera barn?
Svar:
Nej, det har vi inte tänkt, tre barn är alldeles lagom, skulle vi ha fler skulle vi dessutom behöva en minibuss ;o)

18:  Du är otroligt duktig på att fotografer är du självlärd eller har du utbildning? Kurser?
Svar:
Jag är helt självlärd, eller rättare sagt, jag är inte lärd alls, jag kan fortfarande inte räkna ut vad jag ska ha för slutartider och bländare etc, utan jag testar mig fram och fotar på känn.

19: Barn.. Hur gamla?
Svar:
Ellen född -00, Alfred född -01 och Loke född -06

Sisådär ja! Nu har jag svarat så gott jag kunde ;o) Hoppas ni blev nöjda med svaren :o)

Fråga Mumari


Hm...jag tänkte göra en Blondinbella.....och ha nån form av frågestund....
I min blogg finns ingen presentation av mig förrutom det som kommer fram i mina dagliga inlägg. Ni som känner mig eller ni som följt min blogg superlänge vet förstårs vem och hur jag är, men det har droppat in en del nya läsare som lika gärna kan tro att jag är en singelmamma 40+ från Trelleborg ;D
Så nu blir det Fråga Mumari!
Fast inte som fråga Olle, inga såna frågor, utan fråga vad ni vill om allt möjligt!
Jag presenterar svaren i ett eget inlägg senare ikväll!

What do you wanna know?


Livslång kärlek

Jag läser i tidningarna om skilsmässor och livslång kärlek. Det har visst blivit debatter om det. Vissa menar att vi skiljer oss alldeles för sällan!  Andra tror stenhårt på livslång kärlek.
Jag har hört folk säga att livslång kärlek är onaturligt för människan. Varför? Jag vägrar tro på det!
Visst finns den rätta för var och en, det gäller bara att hitta rätt!
Man måste alltid kämpa för sitt förhållande. Man har ett val hur man vill se på omständigheter. Man kan välja att se vardagliga småtjafs om disk, tvätt, handling etc som stora punkter i sitt förhållande, till och med som stora problem.
MEN man kan också välja att se sådan problem som små vardagliga händelser som man inte behöver lägga så stor vikt vid.
Jag tror att den eviga jämställdshetdebatten, den hysteriska könskvoteringen snarare skapar klyftor och bråk par emellan än att den gör relationen harmonisk.
Jag tror att folk i allmänhet håller för hårt på mitt är mitt och rättvisan.

Man ska visserligen inte hålla ihop bara för barnen, då lägger man en stor belastning på dem. Men man man måste ju också lära sig att leva med små vardagskonflikter. Att inte låte de små banala problemen ta för stor plats i vardagen.

Att par har svårt att få sina relationer att fungera beror nog också mycket på brådskan att stadga sig. Mycket är överilat, och många vet tyvärr inte hur det känns när man har hittat den rätta. "Det blir säkert inte bättre än så här så jag får väl vara nöjd..."

Jag har sett alldeles för många som lever i förhållanden som verkar vara mest bara praktiska, där inte ens någon illusion eller dröm om livslång kärlek finns, det är klart att gnistan som ska överglänsa vardagens tråk inte finns där.

Tro, hopp och kärlek är ett slåenda bra uttryck. Men inte i religiös mening.
För att hitta sin livslånga kärlek måste man tro och hoppas på att den finns, den kommer inte av sig själv.

Till er som inte hittat den rätta, fortsätt leta och nöj er inte med det näst bästa! Till er som har hittat, ge inte upp så lätt och skit i den benhårda jämställdheten i förhållandet!

Tror du på livslång kärlek?


Veckans Läsare är Elena! ♣ Vem blir nästa veckas läsare? 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Bloggkartan

Varför spöka ut era hundar?


När jag la ut bilden igår på de raffiga hundtrosorna gjorde jag en snabb liten googling på hundkläder och ramlade in på bloggen Posh Poodle.
Jag tror inte mina ögon!
Huvudpersonen i bloggen är en pudel vid namn Maggie. Stackars Maggie får utstå en hel del maskeradlekar för att falla sin matte i smaken. Maggie som förövrigt ser rätt söt ut om hon hade fått vare hund.

Jag tycker det är fruktansvärt larvigt och fel att spöka ut sina vovvar med prinsesskläder och tingeltangel. Det är ju för fasen hundar!
Jag vet att vissa hundar tyvärr inte klarar Sveriges vinterkyla, det är synd om dom som tvingas bo i Sverige när de inte är rustade för vår väderlek. Men då är det väl som det är, de måste helt enkelt ha ett täcke för att överleva. Men någon måtta får det väl vara, det går liksom till överdrift när hundarna ska se ut som barbiedockor bara för att behaga sina ägare!

Räcker det inte med fina halsband och koppel?

Mina hundar skulle skämmas ögonen ur sig om jag klädde på dom, dom klarar sig bra ändå, men icke att förglömma, dom är ju faktiskt lantishundar som inte hänger med i det chica stadsmodet. Det kanske egentligen är synd om mina hundar som måste vara så hopplöst omorderna?


Att klä ut sina hundar till nå slags sexobjekt, det är lika sjukt som att klä ut barn till det!

Sax rätt upp i näsan

Jag har fått blåmärken på hjärnan....kanske för att det gör rejält ont så jag tänker på det hela tiden.... hur som helst så kom jag att tänka på en del lite roligare händelser där blåmärken och blåtiror är inblandade.....
Bland annat så fick mannen en rejäl blåtira för ett tag sedan. Personligen tycker jag att han fick den på ett betydligt mer ärofyllt sätt än den han har nu; Han höll nämligen på att skotta ensilage med en grep, det var rätt trögt så han skulle ta i ordentligt.......men då släpper grepen från ensilaget och han knockar sig själv över ögat med handtaget! Det blev en riktigt stor blåtira av det.

När jag var yngre fick jag och några kompisar för oss att palla päron från ett träd utanför polishuset. Päronen satt väldigt långt upp i trädet så jag nådde inte, jag tog tag i en gren och skakade samtidigt som jag tittade uppåt för att se om det skulle lossna några päron. Pang! Jag fick ett litet stenhårt päron under ögat brevid näsan. Jag blev kanonblå.....

En annan gång fick jag ett stort brännsår på näsan och kinden för att jag krockade med en humla när jag körde moppe! Jag hade sån där intergralhjälm och humlan blev liksom kvar inne i hjälmen och surrade hysteriskt runt  i mitt ansikte och lämnade stora brännsår som minne.....när folk undrade vad jag gjort fick jag absolut en känsla av att de trodde att jag bara hittade på!


Det dummaste sättet jag har gjort illa mig på var nog när jag körde upp en hel fiskarssax i näsan så blodet sprutade!
Jag jobbade i ett stall som en äldre tant hade. Jag skulle hjälpa tanten att klippa håret så hon fick sitta på en pall i stallgången medan jag klippte med bästa stallsaxen....
Rätt var det var så knackade det på stalldörren och den öppnades med ett ryck!
Jag hoppade högt och fick någon märklig vifta-på-armarna-reflex. Jag råkade köra upp saxen rätt upp i näsan! Jaiks vad ont det gjorde! Blodet sprutade och gubben som kom in i stallet såg svimfärdig ut när han såg mig stå med galen och blodig uppsyn och en fiskarssax i handen. Om vi ändå haft en liten frisörsax så jag slapp köra upp den hela vägen till hjärnan!


Har ni gjort er illa på något knäppt sätt som man inte kan låta bli att skratta åt?



Ätit något i tron att det var nåt annat?

Urk.....jag har ätit den märkligaste glassen jag nånsin ätit tror jag! Med en smak av chilichoklad. Den var verkligen inte god, att jag inte förstod det av namnet?
Den slår nästan den desserten som jag och mamma åt i London. Den bestod av glass och något slags godis överst har jag för mig, när vi ätit en bit av den och närmade oss botten kom överraskningen fram.......konserverad majs! I glassen!
Ingen hit direkt......

När jag ändå kom in på det här med konstiga efterrätter så kan jag berätta om en gång när jag var liten och bodde hemma. Mamma och pappa hade beställt hem kinamat, en massa olika små rätter som kom i aluminiumformar. Till efterrätt skulle det vara friterade bananer och glass.
Jag tycker inte om bananer så jag åt bara glass. När de övriga i famljen mumsat i sig en hel del av den friterade bananen kläckte pappa ur sig att den faktiskt smakade lite märkligt.....
Han började peta i bananen och kom fram till att den även såg märklig ut.....det var ingen friterad banan...det var en vårrulle!
Haha, vilken tur att jag inte tyckte om banan tänkte jag då. Om jag inte minns fel så hade min äldre bror Fredrik glufsat i sig större delen av "bananen" innan efterrättsbluffen uppdagats! :D

Har ni ätiti något i tron att det var något annat nångång?


Känner spädbarn smärta?

Det var intressanta kommentarer inlägget en bit ner där jag frågade om ni tycker att det är okej att ta hål i öronen på småbarn.
Dom allra flesta håller med om att det är helt vansinnigt att pierca bebisar, men ändå så får man känslan av de flesta också ser hål i öronen som en självklarhet när man blir äldre. Är det verkligen en självklarhet?
Några menar också att små bebisar inte känner smärta och att de inte minns smärtan. Det sistnämnda kan jag gå med på, att bebisar inte minns smärtan. Men jag vägrar tro att bebisar inte känner smärta!
Herregud, det är väl bevisat att  de gör det!
Till och med i magen skulle de kunna känna smärta!
Citat från 9månader:
"Redan vid 24 veckors graviditetslängd är det centrala nervsystemet utvecklat så pass väl att vi vet att barnet kan känna smärta. Smärta hos prematura barn är komplext eftersom smärtan bland annat påverkar den motoriska kontrollen och sömn-/vakenhetscyklerna. Barnet uttrycker smärta genom grimaser och det kan mätas genom att hjärtfrekvensen ändras liksom syresättningen. "

GE MIG EN ENDA GODTAGBAR ANLEDNING TILL ATT SÄTTA NÅLEN I DIN BEBIS ÖRA!?

Jag förstår inte ens hur man kan tycka att det är fint/gulligt att blinga en bebis, att ta hål i deras kropp!


 
    Bloggkoll

Är det okej att pierca småbarn?

Jag ramlade in på en blogg av en slump för nån vecka sedan, jag hittar inte tillbaka till den bloggen igen men jag reagerade på ett inlägg.
I stora drag så stod detta:
"Hål i öronen har vi alla.......men nu kommer min lilla prinsessa var extra fin på sin ettårsdag när det även glittrar i hennes små öron!  ......hon var så duktig, gnällde bara lite när det gjorde ont men det gick snart över!"

Jag tycker det är helt sjukt! Varför ta hål i öronen på en BEBIS? För vems skull gör man det? Enbart för att man själv vill ha sin bebis till en liten prydnadsdocka att visa upp! Jag är osäker på när jag tycker att det känns okej att ta hål i öronen på barn, men jag är tvärsäker på att barnet ifråga ska veta vad hål i öronen är för något!
Jag kan inte heller förstå den salong som glatt gör hål i små barns öron! För mig är det lika absurt som om jag skulle pierca min katt! Katten skulla ha ungefär lika mycket glädje av sina piercingar som en bebis.

Vad tycker ni? Är det okej att ta hål i bebisars öron?


 
    Bloggkoll

Killars fixeringar?

Har man en cross behöver man ju skydd och grejer..... idag har vi varit i diverse affärer med crosstillbehör och även hos mannens kompis Pelle Latmask.
Nu ska maken bara byta broms-bla-bla-bla på sin cross, sen ska hans och Alfreds crossar lastas på chevans flak. Vi ska åka till en sandgrop så dom får åka lite!
Jag har kommit på att det kanske gnälls för mycket från min sida. Jag kan ju försöka vända detta med crossen till något positvt. Jag kan ju få tillfällen att fota en del läckra kort!
Jag föreslog detta för mannen och undrade om han kunde hoppa jättehögt och trixa lite i luften och göra volter och sånt.
Jag fick inget riktigt bra svar på det!

Vad tror ni; Är killar i största allmänhet lite lätt fixerade över motorcyklar och likande fordon?
Som lantis måste jag ju även undra om det är ett lantisfenomen eller om stadsgrabbarna är lika?


Kommentera? Klicka här ;o)

 

Jag hinner inte svara på era kommentarer nu, men jag lovar att guldstjärnor och svar kommer senare :o)
Kramar!

Landet vs stan?

Jag antar att det inte bara är "lantisar" inne på min blogg.....
Jag tycker fenomenet landet vs stan är intressant. Man måste ju inte ha en åsikt, men många har det.

Ni som bor i stan, tror ni att vi från landet beter och klär oss annorlunda? Att vi utmärker oss om vi någon gång tar vår traktor och puttrar in till stora staden?

Ni som bor på landet, vice versa, tror ni at man känner igen en stadsbo på en gång när denne kommer ut på landet? Kl'äder, sätt att uppföra sig?

Tyck och skriv! Fram med fördomarna, alla har mer eller mindre fördomar som faktiskt kan vara rätt intressanta, var bor ni helst? Landet eller stan?
Och vad ÄR landet? Allt utom Stockholm?


Ni hundägare!

Jag måste bara fråga...

När vår hund Dumper blir glad, när han ska hälsa, om vi kommer hem eller ner från sovrummet på morgonen, då måste han ha något i munnen!
Det är som att han blir så överlycklig att han får svårt att behärska sig om han inte får bära på något samtidigt. Han förstör det aldrig, det kan vara precis vad som helst, ett mjukisdjur, en toffla, en sko, tv-dosan....you name it!
Gör era hundar så?

Jag kommer ihåg att vår Golden Timmy som jag växte upp med gjorde precis lika, men andra hundar jag haft har inte gjort så!

 

Vilket var ditt favoritbarnprogram?

Jag har nånting mot dagens barnprogram..... Skrik-Dora ersattes nyss av Teletubbies, Loke stirrar som om han vore hypnotiserad på TV:n. Jag förstår att de färgglada underliga varelserna fångar hans intresse, men, vad är meningen med programmet? Dom spelar en film från dom knubbiga Tubbie-magarna, varför i hela friden spelar dom samma film TVÅ gånger??
Jag antar att det är någon dold barnpedagogik där som jag borde skämmas för att jag inte fattar?

Tacka vet jag barndomens barnprogram, då fanns det minsan inte så mycket att välja på heller!
Solstollarna, Tårtan, Drutten och Gena, Skrotnisse....

Vilket var ditt favoritbarnprogram när du var liten?

Vad gjorde du kl 08.08?

Jag är medlem på Fotosidan, där finns en pool för bilder tagna idag, 080808 klockan 08.08.
Jag fotade en drös med bilder under den minuten. Här är en av bilderna:

Nu undrar jag vad DU gjorde 8 minuter över 8 denna morgon?
Skriv i kommentarsfältet så gör jag ett inlägg om vad ni bloggare haft för er med länk till din blogg om du lämnar url!
Som en kul grej!

RSS 2.0