Begravd i antik skål
Hemma hos mamma och pappa pratade vi lite barndomsminnen...... jag kom att tänka på mitt första egna husdjur, en hamster.
Jag kan ha varit i 8-9 årsåldern när jag fick min hamster, den döpte jag till Tuffie....tidigare så hade jag haft akvarium, och redan då var det stor sorg när någon fisk dog. Ingen fisk spolades ner i toaletten utan det krävdes en begravning. Ni kan ju tänka er vilken sorg det blev när hamstern så småningom gick mor ljuset. Mina tårar bara forsade....
Då gick det minsann inte an att bara gräva ett hål och täcka över hamstern med jord inte, nej, det lät makabert i mina öron. Hamstern måste ju få en ståtlig begravning!
Så den fick bäddas ner i en skål på fot av ljusblått pressglas, mamma fick frisera ett tårtpapper att lägga över gnagaren så att den inte skulle bli så smutsig av jorden. Sen grävdes hela rasket ner i rosrabatten som gick längs verandan. Det var det finaste jag kunde komma på...
Ett par år senare flyttade vi från Täby, jag kan inte låta bli att undra då och då om dom nya ägarna till huset har hittat hamstern...
.jag hade velat se minen när dom ska plantera stockrosor och klematis, gräver lite i rabatten och hör att spaden klingar till mot något. Dom forsätter att gräva och hittar ett hamsterskelett i en antik skål på fot....
Jag hade i alla fall blivit förvånad då!
Jag kan ha varit i 8-9 årsåldern när jag fick min hamster, den döpte jag till Tuffie....tidigare så hade jag haft akvarium, och redan då var det stor sorg när någon fisk dog. Ingen fisk spolades ner i toaletten utan det krävdes en begravning. Ni kan ju tänka er vilken sorg det blev när hamstern så småningom gick mor ljuset. Mina tårar bara forsade....
Då gick det minsann inte an att bara gräva ett hål och täcka över hamstern med jord inte, nej, det lät makabert i mina öron. Hamstern måste ju få en ståtlig begravning!
Så den fick bäddas ner i en skål på fot av ljusblått pressglas, mamma fick frisera ett tårtpapper att lägga över gnagaren så att den inte skulle bli så smutsig av jorden. Sen grävdes hela rasket ner i rosrabatten som gick längs verandan. Det var det finaste jag kunde komma på...
Ett par år senare flyttade vi från Täby, jag kan inte låta bli att undra då och då om dom nya ägarna till huset har hittat hamstern...
.jag hade velat se minen när dom ska plantera stockrosor och klematis, gräver lite i rabatten och hör att spaden klingar till mot något. Dom forsätter att gräva och hittar ett hamsterskelett i en antik skål på fot....
Jag hade i alla fall blivit förvånad då!
Kommentarer
Postat av: Olle
Haha...dom trodde nog det var en ritualmördad hamster som de förra satanistägarna offrat för att få bra betalt för huset... :)
Postat av: Marie
Haha, jag, så hade nog jag tänkt! *s*
Postat av: Tiagirl
*s* Jag grävde ner fullt med bigpac-lådor med fint begravna hamstrar, råttor och marsvin... Undra om pappa trodde han skulle bo i huset för evigt då ingen bad mig ta något som multnade... Huset är sålt(till en som var min chef ett tag)och jag har verkligen inte tänkt på att jag grävt ner plastlådor här och där... Jag har haft väldigt väldigt mkt gnagare genom åren... Uhh....
Trackback
