Det märks att man är van vid landets lugna lunk
Det märks att man är van vid landets lugna lunk.
När jag kom till Stockholm med tåget så kände jag att "shit, vilken rush det är", överallt!
Jag hade planerat att gå från centralen till stället där vi skulle ha mötet, men givetvis var ju tåget försenat så min tidsplanering sprack. Jag rusade ut från stationen, irrade planlöst runt ett tag och försökte minnas kartbilden jag kollat på på eniro. Insåg att det den hamnat längst ner i hjärnan, under stressen och alla intryck så jag kom fram till att det var lika bra att ta en taxi, det kunde väl inte kosta så mycket!
200 spänn skulle det kosta visade det sig! Jag tyckte det var hutlöst för den lilla biten, dessutom stod det ju miljardes taxibilar på rad som ändå inte verkade ha någor att göra. Med dom argumenten lyckades jag pruta en femtiolapp och kom precis i tid till mötet. Mötet gick kanon, jag kände mig gammal och bondig men det bjuder jag på. Pratade med en ung tjej, Emelie, som jag tyckte var jättetrevlig!
När det var dags att åka hem missade jag precis ett tåg och fick vänta en hel timme vid stationen. Tur att det fanns lite affärer att kika i, jag köpte faktiskt en ny handväska, jag har letat efter en ny bra länge som jag velat ha och den är kändes bara så rätt! Jag blev kär i den på en gång!
Hemma var det mer eller mindre snöstorm, det snöar faktiskt fortfarande, det är kallt och otrevligt. Jag ska lasta nästan trettio kalvar på djurbil under morgonen, det ska bli skönt att minska djurantalet lite men det lockar inte att går ut just nu.....
Jag träffade ju också Hertiginnan af Uppsala igår, jag skriver mer om det senare idag, men jag kan avslöja att hon är så fantastisk som hon framstår som på sin blogg! Jag blev upphämtad av henne med en pumpa dragen av vita springare....
.....nä, nu överdrev jag lite, men i en flådig bil! :o)
